20-23 mars 2019     

På Vågryttaren 2018 vann Eva och Jenny Å presentkort på hyra av skis hos Surfjak Aqwasport. Teresia och jag som var i Marbella förra året var sugna på en repris och teamade ihop oss med presentkortsvinnarna. Och på något vis slank Jenny E med också. Bokade redan i november och hittade riktigt bra och prisvärda flygbiljetter där vi skulle kunna paddla i fyra dagar med endast två dagar ledigt från jobbet. Mars är en bra tid, då är det oftast kallt och grinigt hemma och mitt surfskisug har börjat ta fart efter skidsäsongen.

Smidig resa ner, Jenny E som flugit från Stockholm hade hunnit fixa ut hyrbilen och det var bara för Tessan och mig att hoppa in efter en seg väntan på bagaget. Brum brum ner till Marbella, parka bilen, checka in på boendet och stoppa något i magen. Vinden blåste, jag började bli upphetsad, pratade snabbare med Jenny, och förmodligen alldeles för mycket. Jag pratade garanterat med mat i munnen… Bestämde träff med Lasse på Surfjak Aqwasport där vi skulle hyra skis för helgen. Jag tror många redan känner till Lasse och hans surfskiuthyrning men ni som vill få detaljerna kan läsa min blogg från förra året här.

Eva och Jenny Å skulle komma något senare från Kastrup och dem kunde vi helt enkelt inte vänta på. Byta om och iväg, vinden blåste på fint och vi skulle surfa en kortis väster ut till Puerto Banos där Lasse skulle möta upp oss. Vi fick skråa en hel del men suget i surfskitarmen var stort och det var härligt att sitta i skin igen efter tre månaders uppehåll.

Hon heter Teresia Uggla

Någon timma senare dundrade vi in på stranden i Puerto Banos och någon av oss gjorde roligare avstigning än de övriga. Bra att vi kan bjuda på oss själva! Vattentemperaturen var runt 14 C och luften runt 20. Men i snålblåsten blev det småkallt och det var skönt att få på oss torra kläder. Jag tyckte det var fantastiskt skönt att kunna paddla utan handskar och mössa, i bara ‘lagom’ mycket neopren. Som en kallare dag i juni liksom.

Eva och Jenny Å hade tagit sig med buss från flyget till Marbella (går hur bra som helst!) och njöt av minisemestern med något gott att dricka och äta i strandbaren. De var inte speciellt sugna på att paddla där på kvällskvisten så vi gick alla iväg till mataffären istället för att fixa kvällens middag. Slängde ihop en egen tapas och det var otroligt kul att sitta ner tillsammans och äta länge och prata om allt möjligt. Blev ändå lite förundrad över hur mycket surfskisnack det blev och på ganska nördig nivå.

Jag, Tessan, Eva, Jenny E. Jenny Å vid kameran. här bor vi, riktigt bra läge på lägenheten, 200m till Surfjak.

Fredag inledde jag med att brutalt väcka tjejerna med Sylvia Vrethammar sjungandes Viva La Spania. Upp upp, jag har varit vaken sen 7 och ville ha sällskap. Hungrig! Vill paddla! Gröten åkte fram, jordgubbarna, frukten, nötterna, mangon, nektarinerna, avocadon – MUMS! Tillgång till  färsk frukt är aningen bättre och billigare än hemma och vi hade dragit på bra i mataffären på just frukt- och grönt kontot. Med frukostmagarna i fyra hörn gick vi ner till stranden och förberedde oss för ett morgonpass. Eva och Jenny som paddlar Vault och Boost hemma installerade sig i NK Storm och Squall, vilket var finfina och likvärdiga substitut. Teresia och jag bråkade lite om den enda Nitron som fanns kvar och jag drog längsta strået – he he he. Vinden hade börjat blåsa på och det blev några härliga repor ut och in med en hel del surf faktiskt. Och lika härlig blev lunchen efteråt, en spagetti frutti del mare på en restaurang på krypavstånd. Givetvis i solen! Livet var fint det 🙂

På eftermiddagen hade vi bokat in oss på en 14km downwind och Lasse kom och hämtade oss på Surfjak med gamla bettan den vita Jeepen. Susade österut mot Cobapino Beach, en riktigt fin strand men inte allt för tufft isätt. Fast när man ser vågsurfare, vindsurfare och kitesurfa trängas lite i vågorna vet man att man kommer bli åtminstone lite blöt när man ska ut.  Och så blev det! Det blev Jenny Å som fick det värsta setet och blev dränkt som en katt – MEN hon grejade det hela vägen ut och vi andra smög efter och hade mer tur med storleken på vågorna.

Playa Cabopino

Jag körde mitt eget tempo medan de övriga teamade ihop sig. Jag ville blåsa på, bli riktigt trött. Tyvärr valde jag aningen för snäv vinkel mot Marbella och fick skråsurfa lite sista delen och fick ett kass avslut förbi hamnarna. Jag skulle ha legat 500 meter ut istället, jämnare vågor i bättre riktning. Men strunt samma, det var skönt att få veva på och känna att kroppen var med helt ok för att vara början på säsongen. Kände mig inte alls ringrostig förutom något vinglig och trycket satt inte riktigt där. Men vad kul det var…..ÄNTLIGEN är säsongen igång igen och gud vad jag ser fram emot allt roligt vi ska göra i år med tävlingar, events, kurser, äventyr…

Äntligen igång igen, 2019 här kommer vi!

Jag diggar lasses ställe! Förutom att Surfjak hyr ut NK skis så har stället guldläge. Man formligen surfar till entrén.

Åter i lägenheten och vi var alla för trötta för att gå ut. Vi körde ett andra varv på vår tapasmaten från gårdagen och det räckte bra. Några av oss hade svårt att hålla sig till skamgränsen för läggdags medan några av oss öppnade en flaska vin. Jag hörde till vingänget och blev överlycklig när Riojan jag valt i mataffären var gudagod. Surfskiprat och riktigt gott vin, en lugn kropp och trevligt sällskap – fasiken vad livet var bra!

Lördag morgon och idag brutalväckte jag tjejerna med Kicki Danielssons ‘Gomorron’. Det funkade lika bra som gårdagens väckning och snart satt vi samlade vid frukostbordet igen. Men något var väldigt fel…vem FAN hade kokat gröten? Det var saltad, fel nummer ett. Och den var mycket saltad, fel nummer två. Ångrar mig ännu att jag inte kokade ny även om jag inte gillar att slänga mat. Tessan fnissade förmodligen inombords och tyckt hon varit strategisk. Imorgon skulle hon slippa koka gröt, det var så säkert.

Vi alla körde ett ganska kort pass in och ut på morgonen för att spara oss till eftermiddagens downwind och paddelpass. Lekte lite i vågorna vid stranden och Jenny E fick till det riktigt bra och hade nog morgonens bredaste leende – härligt att se :-). Eftermiddagspasset startade på samma strand som för gårdagen men på Lasses rekommendation skulle jag nu paddla förbi Marbella och fortsätta till Puerto Banos för att komma upp i 20km. Vågorna var något större än igår men absolut inte stora för den vind som blåste. Inte direkt adrenalinframkallade men ett fint träningspass blev det. Avlsutade med att  slå en volt i strandbrynet, som ett jäkla blåbär. Men det blev ju kul för Lasse, han fick något att skratta åt. Och jag hade glömt att stoppa torra kläder i Lasses bil och blev förpassad till baksätet likt en blöt och grusig hund.

Färdigpaddlade och nöjda

Hade en jättefin kväll på stan med alla tjejerna och Lasse. Nördigt surfskisnack övergick till intressant relationssnack och sen blev det Lasses roliga kanotminnen som avslutade kvällen. Jo just det ja, vi försökte leta upp ett ställe som serverade Churros men hittade inget. Lasse visade oss dock till stans äldsta/bästa konditori där vi köpte med några sängfösare. Somnade gott med magen full av god fisk och godsaker, och ännu en Rioja. Mums och rap!

Gamla stan i Marbella, en turistfälla kanske men mysigt är det.

Trist när helgen vips är slut. Det hade gått så fort. Jenny E vaknade med förkylning, Teresia hade ont i armen. Men tack för Eva och Jenny Å som stod fast vid vår intervallplan så här i ottan och det mulna halvruggiga vädret. Vi körde en timmas intervallpass på ett hav med stora dyningar utan vind. Riktigt kul och och skönt att få utnyttjat den där sista träningsdagen. Sen återstod bara en hemresa åter till kalla Sverige. Men jag var nu fullproppad med träningslust och mitt surfskisug hade satt fart. Snälla snäll bli varmt snart, +4 C här hemma är ingen favorit alltså. Jag vill paddla utan handskar och mössa!

Summa summarium: Att defrosta och kickstarta säsongen i Spanien är inte dumt det. Det är smidigt och enkelt att ta sig till Marbella, enkelt att hyra boende och Surfjak har skis för de flesta. Det är enkelt att få in flera pass om dagen och matställena ligger aldrig långt bort. Även om maten blivit lite dyrare p.g.a vår svaga krona kan man komma hyfsat billigt undan om man vill.

VLOGG från resan

Fler bilder från resan