Torsdag 13 maj 2021

Tack gode gud för Teresia! Hon är den där träningskompisen som gör att jag går ut på vattnet och kör bra pass – i avsaknad av downwinwds. Under en downwind kan jag alltid motivera mig att köra på som tusan och jag trivs bra med att paddla ensam. Men intervallpassen…hade inte blivit lika bra om jag kört dem ensam. Och idag var det dags igen, för en mustig intervall med Teresia. Det blåste nordligt ca 6 m/s (säkert mer i byarna) och jag tänkte mig det sedvanliga varvet runt skärgården vid stugan på drygt en mil, vind från alla håll. Tog min lilla paddel (685) för att kunna få hög kadens och puls i motvind och motvågor.

10st 25drag max

Efter uppvärmning på någon kvart tjugo minuter drog vi igång med tio stycken sprintar med flygande start. Jag kör nästan uteslutande sprintarna med flygande start eftersom det blir mer likt hur det är på havet. Man står ju sällan still i vågorna, man accelerarar ju oftast från någon slags fart. Varje sprint var på 25 paddeldrag och var 80e sekund pep klockan. Det gav oss drygt en minut att vila mellan varje sprint – rätt lagom. Vattnet var platt eftersom vi fortfarande var inomskärs och vi sökte skydd mot vinden längs med kusten. Dock kom vinden ändå åt oss och jag drog helt klart fördel av att ha en liten paddel i den sneda motvinden. Jag kunde helt klart ta i max och ta ut mig…

5x2min upwind
Vi var nu på väg ut från skärgården och vågorna började bygga upp. Vi gick på 5 st tvåminutare – fart fyra, med en minuts vila mellan varje intervall. Att paddla motvind och motvågor är något jag tränat på just under första delen av säsongen med bra resultat så därför är det med glädje jag faktiskt kör just motvågor. Det finner en tjusning i att fortsatt kunna hålla 10km/h för mig trots vågor på knappa metern. Det är såklart en utmaning att läsa varje våg, se vart man effektivast möter den och vart man lämpligast sätter i paddeln. Men det kanske just är därför jag gillar det, för att det kräver lite fokus och tankeverksamhet. Så fort jag börjar tänka på annat rasar farten ner.

På dessa intervaller kunde jag ligga just så högt i puls som jag ville, precis under mjölksyra och varje vila var guld värd. Lilla paddeln fortfarande perfekt för förhållandena.

5x4x40/20 downwind

Äntligen dags för det roligaste – medvindsintervaller. Vågorna var riktigt sjyssta runt knappa metern och ganska jämna. Nordligt utanför onsalahalvön är fint som snus det. 40 sekunder i medsjö – då går det bra att mer eller mindre gå på max. Det blir ändå naturliga inslag av vila under intervallen när man får en surf. Inte för att jag slutar paddla då men om skin går i 18km/h utför en våg så blir det att jag tar i något mindre än om jag ska försöka fånga en våg. Och de 20 sekunderna med vila är precis lagom långt för att inte sjunka i puls för mycket samt att hinna samla ihop oss på havet och reflektera över vad man egentligen håller på med.

Överfartsträning

Det blev en hel del surf och flera gånger var jag uppe i runt 18km/h. Det var kul att rejsa mot Teresia – som tog mig på de första intervallerna och jag tog henne på de sista. Förutom att träna fysiskt i den här intervallen så tycker jag att jag tränar på att leta vågor och väl på en våg tvingas jag snabbt se vart jag ska härnäst – eftersom jag paddlar i överfart och måste länka till nästa, ibland klättra över till nästa. Inte alltid man orkar det på en downwind men under ett intervallpass så kan man ju trycka på max och öva just på överfart. Med den lilla paddlen blev det verkligen överfartsträning och här kändes den helt klart för liten. Men ändå skön känsla att få upp frekevnsen så mycket.

Efter fyra stycken 40/20 vilade vi en minut och sen var det dags igen. Någon gång tog vi lite längre vila för att flytta runt kameran och jag tror det var rätt bra. Ju längre vila ju mer orkar man trycka på och ju mer kvalitetsträning blir det. Tror jag ska testa att lägga in tvåminutersvila mellan seten nästa gång.
Ett annat bra tips är att slacka i två sekunder om intervallen startar när du befinner dig i uppförsbacke. Jag orkar helt enkelt inte accelerera från noll och paddla över vågen framför mig när vågorna är större. Bättre att slacka i två sekunder och starta med bakomvarande våg, som ger en bättre och roligare start på intervallen.

40/20 i downwind köndes helt rätt. Funkar säkert även i upwind så länge man orkar hålla kadensen uppe. Tror dock nyttan blir större i medvind just för att man tränar ’surfsinnet’.

Det var ett riktigt kul och varierande intervallpass där jag fick träna både huvudet och kroppen. Ska även testa att köra intervallen på platten i veckan, det blir förmodligen inte lika kul. Eller ja, det blir kul på ett annat sätt. Att ställa sig in på att något blir tråkigt är dumt. Bättre att ställa sig in på en annan typ av kul och hitta gädjen i det. Tycker ofta vi lyckas med det – som när fjorden snuvade oss på vågorna under en downwind för ett tag sedan. Vi hade kul ändå – fast på ett annat sätt. Och alla åkte hem nöjda och lyckliga istället för att vara sura och missnöjda.

Här är filmen från passet, nedkortad avsevärt 😝