14 juli 2014

Dagen efter Aterra-rejset och vi var kvar hos våra goda vänner Clifford och Ann-Sofi i Magnarp , Skälderviken. Clifford blev ju surfski    biten i våras, skaffade en surfski (Fenn Blue-Fin) och har paddlat på bra sedan dess men aldrig kört en regelrätt downwind. Så här dagen efter ett rejs var jag sugen på lite social, skön och lekfull paddling och kollade in vindprognosen. Sydost 8m/s sa DMi och jag tog fram kartan. En downwind från Magnarp med vågorna och sluta i Torekov såg teoretiskt ut att kunna fungera. Sen hur det skulle bli på riktigt hade jag ingen aning om. Gissade att det skulle bli ganska platt på frånlandsvinden men ack vad jag missbedömde Skälderviken…Det blåste dessutom på ganska bra och Kris och Ann-Sofi åkte till Jonstorp för att windsurfa samtidigt som jag och Clifford förberedde oss.

Clifford och jag ställde en bil i Torekov och körde tillbaka till Magnarp. Det var första gången jag såg Torekov med omnejd och det var riktigt trevligt att susa runt där bland de fina gårdarna och åkrarna, som en lite sightseeing! När vi satte i våra skis i Magnarp ser jag hur det går gäss ute på havet och hoppet växer inom mig. Ska det ändå bli surf idag? Paddlar ut och vänder utåt och börjar följa vågorna. Ganska snart upptäcker jag att det är suverän surf och vågorna är riktigt lättsurfade. Som vanligt är det kort avstånd mellan vågorna på frånlandsvind och jag får snesurfa (vilket gav mig ganska långa åk). Clifford verkade också gilla läget och paddlade på bra i sin ski. Det var som tidigare sagts hans första downwind och han har inte så mycket erfarenhet av vågor. Han ser emellanåt lite rank ut men jag imponeras av hur han verkligen satsar och försöker fånga vågor och förstår ganska bra när han skall paddla på och när han skall spara på krafterna. Jag tipsade lite om traversering, stöttning och hur rädda upp en broachning och jag såg snabbt hur Clifford började testa och träna de olika momenten-imponerande! I knappt två mil fick vi njuta av den underbara downwinden och lyckan var ett faktum. Det var dessutom varmt i vattnet och solen kom fram efter ett tag. Det kunde knappast bli bättre!

Clifford in action i sin Fenn Blue-Fin

Clifford började bli trött och gick runt då och då (men var snabbt uppe igen). Vid ett tillfälle tappade han paddeln och jag insåg att paddelleash är något jag borde tvinga alla nybörjare att använda. Utan paddel är man liksom rökt. Så fort vi kom runt udden närmare Torekov gick vi in på lugnare vatten för ett kort och välbehövligt energistopp. Fyllde på med banan och vatten för att orka sista kilometern till hamnen och parkeringen.

Selfie – två lyckliga downwind junkies

Vilken dag det blev! Kris och Ann-Sofi fick också surf-utdelning i Jonstorp och kom hem hellyckliga de med! Downwindsträckan jag kollat ut blev lika lyckad i praktiken som i teorin och vinden levererade! Clifford, jäkligt bra jobbat! 20km downwind är ingen dans på rosor när man är ovan! Snygga re-entries och frisk satsning!  Och jag blir väldigt glad (och lättad) när jag ser hur enkelt du tar dig upp i din ski i vågorna. Kan avslöja att Cliff somnade gott på soffan när vi kom hem och det kändes på sätt och vis lite som en seger för mig. Äntligen hade jag lyckats att trötta ut Clifford, något jag trodde i princip var omöjligt.

En trött Clifford