Vad gjorde du på din semester? Hoppas du har uppskattat sommarvädret lika mycket som jag, det har ju blåst nästan varje dag. Visst, visst – det har väl varit lite småkallt emellanåt och någon regnskur då och då men jag är skitnöjd med vädret som varit. Och det har varit svalt och skönt på nätterna till skillnad från förra sommaren, hoa huga! Sov ju inte bra på många veckor. Min semester börjar nu och då slutar det blåsa och på alla väderkartor dyker solen upp. Sol sol sol sol….ingen vind. JA vi får väl se hur det blir.

Fredag 30 juli

Vi hann bygga färdigt sängen i bilen bara någon dag innan semester började. Packade grill, ski och kiteprylar och drog iväg. Första stoppet blev rafflande nog hela 3 mil söder om Göteborg, nämligen Rågelund/Åsa. Där skulle Kris kita på den fina västliga vinden. Ja, det blev vind ännu en dag 🙂 Men vänta nu, västlig vind sa du? Ja men på västan (och med chaufför) funkar ju dw-banan Orrviken till Rågelund, Vågryttaren 2014! Kris fick ta svängen ’förbi’ Orrviken och släppa av mig helt enkelt. Det blåste ca 9 m/s i medelvind och jag satte av ut för att runda Malö. Det blev, precis som när jag paddlade dubbel med Göran, den stoooora svängen förbi Malö. Tröttnade efter 30min på motvindspaddling och det där jäkla stampandet och började istället skråsurfa mot Malö. Stora vågor, stökiga vågor och det var svårt att få någon ordning på det. Kände mig rank, trött och ofokuserad. Så höll det på tills jag hade passerat Malö och inloppet till Fjorden.

Det var inte min dag idag helt enkelt. Nästan så att jag längtade efter plattvatten och någon trevlig intervall ur gottepåsen. Efter drygt 2h nådde jag stranden, den med alla kitare. Ett gäng grabbar kollade förvånat på mig och frågade: Kom du precis nu? Från vart? Orrviken sa jag. Helt ensam? Jag såg mig om kring…Ja helt ensam sa jag och funderade på om de såg någon ytterligare.  Wow, coolt – du kommer som James Bond i din amfibiebåt!  *ha ha*.

Nästa gång jag kör sträckningen på väst får det bli på Malös insida. Det är lite nötigt att försöka runda Malö på västanvind med vindar över 9m/s. Det  är liksom stök framifrån, från sidan och med i över en timma. Är det värt det?

På eftermiddagen packade vi ihop kites och skis och körde mot Kalmar. Eva Egnell och Kalmar sund väntade. Skulle Kalmar sund leverera igen?

Lördag 1 augusti

Efter premiärnatten i nya sängen i bilen blev vi bjudna på brakfrukost i Evas riktigt riktigt sjyssta och coola hus mitt i centrala Kalmar, 150m från havet. Satt i solen på takterassen, också den riktigt riktigt sjysst, och åt frukost och drack kaffe lika gott som på café. Nästan att man inte ville gå därifrån…Men så började Eva prata om brisen som hon såg höll på att komma. Som gammalt surfproffs med otaliga timmar windsurfing i Kalmar sund kan Eva sina vindar. Några brismoln på himlen tydligen, och säkert en magkänsla som bygger på många års erfarenhet av en vindfinnare. Började med en paddeltur genom Kalmar där Kris var med i en surfski för första gången. Skitkul att se henne in action. Efter att ha passerat sista lugna vattnet vid Kalmar slott gick vi ut i det vågiga sundet (Ja – Eva hade såklart rätt om brisen) och Kris fick jobba hårt mot vågorna. På väg mot hamnen fick vi vågorna med oss och efter ett tag ser jag hur Kris plötslig skiftar från att se vågorna som jobbiga pucklar till att försöka fånga dem. Hon hade såklart inte så mycket teknik i paddeldraget men timingen fanns där – så häftigt att se. Oförskämt att fixa sådana vågor första gången i en ski.

Eva och Kris utanför slottet

Kris testar ski för första gången

På eftermiddagen drog vi över till Öland. Kris pumpade upp kiten och jag, Eva och Jonas Hollander fick skjuts till Mörbylånga för att ge oss ut på en Kalamar Wave Challange sträckning. Brisen var fantastisk, medelvind på dryga 9 sekundmeter och strålande sol. Vågorna var nästan lika stora som under tävlingen i maj fast kändes mer lättfångade och lekfulla idag. Kanske var det solen? Eller att jag tog det lite lugnare och bara lekte? Eller att jag satt i en lite stabilare ski? Eller att jag tog en bättre linje från början? Eller en kombination? Idag fick jag nämligen testa Evas Carbonology Vault (den nya) – en ski ett snäpp stabilare än min Spark. Också något kortare och aningen tyngre. Det var riktigt intressant, tyckte att skin fick plats fint mellan vågorna, låg något stabilare i skråsurfen där jag verkligen kunde vispa på den här gången och det extra 1,5 kilot spelade inte så stor roll i dagens fina och lättfångade vågor även om det kändes att det inte var riktigt samma släpp som i Sparken. För övrigt kändes den tight och nätt i cockpit hyfsat nätt i framskeppet för ett bra isätt. Är den jämförbar med Epic V10L tro? Helt klart en intressant kategori för de dagar det är lite större och lite mer från sidan.

Efter 17km gled vi in i Kalmar hamn och svängde av till den lilla sandstranden Kattrumpan. Jag drog loss mina flippflops från strapsen framför pedalerna, tog på mig dem, lyfte skin upp på axeln och gick de 150m över kullersten hem till Eva för dusch och ombyte. Hur sjysst är inte det? 100% sjysst tycker jag!

På kvällen med magen full av indiskt och naan låg jag där i bilen och funderade på hur allt började i Kalmar sund. Vem var surfskipionjären? Vem upptäckte sundet egentligen? Det är helt klart ett fantastiskt ställe med tanke på brisen som blir just i sundet. Kris och jag lekte med tanken att stjäla med oss brisen hem till fjorden. Godnatt!

Godnatt inifrån bilen önskar undertecknad!

Söndag 2 augusti

Vi blev kvar i Kalmar sund med förhoppning om ännu en sjöbris. Eva, Hans Widell och jag körde ett intervallpass efter frukost med syfte att jag skulle försöka inspirera dem att komma igång med lite kul och effektiv träning. Träffades ute vid Kalmarskylten och värmde upp bort till Ölandsbron. Hur många bultar var det nu den hade?

Kände på några kortare intervaller, allt från enminutare ner till starter. Eva konstaterade ganska snabbt att det inte var lika enkelt att paddla på när hon fick vågor i sidan. Vågorna var ganska små idag men gjorde sig påminda tydligen. Mitt tips är att försöka köra en del intervall i vågor. Kanske inte de allra kortaste intervallerna men gärna de lite längre (de från en minut och uppåt?!). Själv brukar jag köra lite mer än hälften av passet ut mot vågorna och sedan köra sista biten med vågorna. Inte heller är det dumt att ta några intervaller där man får vågorna i sidan. Gör man detta hyfsat regelbundet, eller åtminstone då och då, så kommer tillslut vågorna inte att störa längre. Allt handlar om att tänja på gränserna, vidga sin komfortzon och utmana sig själv. Personligen tycker jag att det är lite roligare med att få göra de lite längre intervallerna i vågor, speciellt om jag är ensam och inte har någons våg att hänga på i en platt sjö.

Efter intervallerna satte jag på GoPron för att filma Hasse och Eva framifrån och från sidan. Detta för att efter passet tillsammans göra en stilstudie av deras teknik. Eva och jag satt ner efteråt och kunde gemensamt komma fram till vissa förbättringsåtgärder för hennes teknik. Jag är själv ingen guru på teknik, jag har själv långt kvar till en fulländad teknik men har lyssnat in en hel del under årens lopp och kan nog tillföra något. Dessutom tycker jag att jag själv lär mig mycket på att analysera andras teknik. Och så ångrar jag mig plötsligt att jag inte filmade mig själv för att få ännu en teknik att diskutera med Eva. I alla fall, det var jättenyttigt för oss båda att kolla in Evas teknik och jag rekommenderar andra till att göra samma sak. Känner man ingen som har hyfsad koll så kan man ju åtminstone jämföra sin film med någon film på typ Sean Rice eller Anders Gustavsson – paddelmänniskor som verkligen kan!

Eva Egnell i stilstudie

Framifrån är en bra vinkel för analys

Först på kvällen kom sjöbrisen och Kris och jag pumpade kite en bit från Haga Park. Här är en sport som jag verkligen är nybörjare i. Igår satt jag i en ski och hade full kontroll, plockade surf efter surf. Nu stod jag plötsligt på en bräda och flög hit, ramlade dit, kallsup där, ryggplask här. Önskar det kunde vara lika enkelt som ski…

Jada!

Eller…Nä!

Godmorgon Öland! Det blev dock inget morgondopp då det var satans kallt i vattnet på Ölands östra sida.