Säsongsavslutning med King&Queen of the Fjord

Written by Levemyr -

on October 28, 2015

Lördag 24 oktober 2015

Tredje upplagan av King&Queen of the Fjord – skitkul att det håller i sig! Första året var vi 14 stycken, förra året hela 30 paddlare. I år blev vi lika många fast en hyfsat stor del var SUP paddlare. Antalet 30 är ett bra antal, det blir inte för stor apparat av det. Mammas stora soppgryta räcker till och det blir inte trångt på de små vägarna till starten av överlastade bilar. Det finns alltid folk som stör sig. Och rent säkerhetsmässigt är det enklare att hålla ordning på 30 paddlare än 30+. I år var det många nya ansikten vilket är mycket glädjande. Henning och Emma B kom hela vägen från Danmark. Och Marran Nordstrand och Agneta kom ännu längre bortifrån, från Stockholm närmare bestämt. Och de härliga norrmännen dök upp som vanligt – skönt! Men kanske allra roligast i år, om jag nu måste rangordna alla glädjeämnen, var att jag inlett ett samarbete med SUP paddlarna. Pontus Ny hörde av sig en dag efter sommaren och undrade om vi skulle samköra och det ville jag såklart, SUP och Ski är ju nästan samma sak och mångfald är ofta väldigt bra.

Första dubbeln på King&Queen of the Fjord! Foto. Bo Törnberg

Aldrig förr har vindprognosen varit så stabil som den här gången. Under hela veckan visade SMHI, YR och klart ca 9m/s från syd-sydväst. Redan på onsdagen vågade jag fatta ett officiellt beslut att lägga tävlingsdagen till lördag. Och vinden på lördag blev precis som utlovat. 8m/s på förmiddagen och sedan ökande – tjihoo! Det är klart att jag personligen hade önskat mig en kuling men när man är arrangör av en surfskitävling som går sent på hösten och där nybörjare kommer att ställa upp vill man inte ha för stort. Så för tävlingen var prognosen perfekt!

Något som jag gillar mycket med tävlingen är alla goa vänner jag har som anmäler sig helt frivilligt för att få vara med och hjälpa till. Lilian Larsson (surfski fru), Lisbeth Forsting (Orrevikens Ski sällskap), Jenny Bengtsson (Orrevikens Ski sällskap wannabe), svärmor Birgitta och Anders Frimodig – som alltid ställer upp i vått och torrt. Och mina föräldrar givetvis. Utan er hade jag inte kunnat arrangera tävlingen.

På fredag dagen innan tävling får jag ett mejl från Göran Larsson, en sann surfski entusiast som alltid är med på fjordäventyren. Mejlet bestod av en bild på fru Lilians äppelkaka hon bakat inför tävlingen minus en stor ruta, den låg i Görans mage. Jag svarade att Göran redan fått sin ranson, ingen kaka till Göran på lördag! 😀 Hur blev det med den saken Göran?

VEM har nallat av äppelkakan!? Naughty!

Lördag – vaknade ute i Onsala och hörde vinden, gött! När jag kom till Daggudden var det redan folksamling och sen bara rullade det på, registrering, nummerlapp på vänster sida, krama alla vänner och sedan byta om. Insåg då att jag fått med mig fel brallor. Stod där med Kris neoprenshorts på mig, tighta som tusan och korta. Det skulle bli en kall dag på havet J. Magnus Siverbrant erbjöd mig sina knälånga vita långkalsonger. Skulle de verkligen göra någon skillnad mer än att få folk att börja skratta? Som tur var hade Anders W med sig extra byxor som jag kunde låna – phu! Insåg också att jag glömt ta med vatten till mig själv och Anders W fick rädda mig igen men denna gång kunde han bara ge mig en matsked Redbull. Alltid något, loppet skulle ju inte vara så långt.

Det blev konvoj till starten och avlastningen gick smidigt. Jag tror faktiskt inte att vi störde så mycket i grannskapet, kanske tyckte Dragetfolket att det var lite intressant till och med? Vet de om att de bor vid en fjord som älskas av många vattensportutövare? Från Krûgers strand till Daggudden är det ca 9,5 km. För att få lite längd på banan hade jag planerat en rundning av boj ca 2km rakt ut i fjorden – i närheten av Fjordskär. SUP-paddlarna som har det lite jobbigare med motvindspaddling och har en något lägre snittfart skulle gå direkt mot mål. Och min tanke var att de nybörjare som anmält sig även skulle ta den vägen, det var kanske inga nybörjarförhållanden idag. Jag och den forne kungen Anders W (som idag skulle paddla dubbel) tog en uppvärmningstur ut mot vågorna. Kändes ändå hyfsat snällt och vinden var inte speciellt tuff när vi mötte den. Man har ju varit med om värre så att säga och mitt val av bana med rundning kändes helt rätt. I surfski ska man behärska alla förhållanden, inte bara snäll medvind, anser jag. Åtminstone om man ska bli kung eller drottning på fjorden.

Folk gör sig redo…Foto: Johan Eltes

SUP paddlarna skulle iväg först och det var riktigt intressant att se dem ställa upp med sina brädor och paddlar under armarna. Pontus Ny blåste iväg dem och de var riktigt snabba i starten. Så klev vi surfskipaddlare i och ställde upp för start likt life saving. Jag tyckte det var för tufft med en riktigt beach start eftersom det ändå var ett ganska stort gäng som inte tävlat i ski innan, men för svårt för start på vattnet på grund av vind och vågor. Det här blev en kul kompromiss och vi alla ställde oss i vattnet och höll i våra skis redo att hoppa i. Einar kinkade, frös och tyckte jag skulle blåsa iväg oss. Jag såg fortfarande folk som inte var beredda varvid jag väntade lite till. –Start inom en minut ropade jag tillslut, tuuuuuuut och så iväg. Anders och jag gjorde en bra start och höll jämt med Siven (Magnus Siverbrant). Einar snek på insidan över det brytande partiet – jag hoppades att han hade kollat att det var möjligt. Ganska snart lade vi oss först och vi tuffade på mot vågorna. Den största fördelen att paddla dubbel får man just i motvinden. Dubbel motor och ungefär samma vindmotstånd som i en S1a– klart att det går snabbt då. Tog sikte på den vita följebåten tillika rundningsboj som låg nära Fjordskär och tuffade på. Det var lite nervöst att ha Anders bakom mig, han är en mycket duktig maratonpaddlare, bland de bästa i världen i sin ålderskategori. Han är dubbel kung på fjorden och ville säkert vara först över mållinjen idag också.

Starten har gått och paddlarna är på väg mot rundningen nära Fjordskär. Foto: Johan Eltes

Rundade följebåten och hade kanske drygt en meter runda dyningar i sidan. Vände ner och försökte börja surfa på de stora och snabba vågorna. Fick några surfar men fick slita som en idiot. Och så började problemen…Min framförhållning försvann, jag visste knappt vad jag skulle göra, vi tog i och försökte fånga allt och plötsligt satt vi båda under vattenytan. Anders W tänkte att vi skulle sjunka. Och så kom Siven om, retfullt och frustrerande. Vi slet på och fick båten tömd efter en stund. Vågorna blev sedan mindre och det blev lättare att göra rätt. Mitt för Gottskär blev det nästan platt och Anders ropade till mig – är det platt bare dunkar vi på! Jag var redan trött, syra i överkroppen och huvudet började hänga framåt. Så kom vågorna tillbaka, rullande och regelbundna. Men de var för små för att hänga kvar på, vi jagade Siven och fick trycka oss igenom nästan varenda våg kändes det som. Och sådär slet vi på. Jag var jättetrött men säsongens träning fanns ju någonstans där i kroppen och jag kunde slita på ändå men mycket tack vare Anders Ws peppande. Vet inte om jag peppade tillbaka något, kändes inte som om det behövdes. Han var som en jäkla maskin och bara tryckte fram vår långa båt genom vågorna. Gjorde jag något ens? Vi satt i en ny Fenn Elite S dubbel i kolfiberutförande. Grym båt verkligen! Med min dyna satt jag perfekt och skin var insvängd vid paddelisättet både för fram- och bakpaddlaren. Ger mig väldiga vill-ha känslor.

På väg mot mål. Näääästan spurtstrid ju

Vi hade en pytteliten fördel på Siven resten av vägen in till mål men för liten för att kunna slappna av. När det var två kilometer kvar ropade Anders: -Hur långt är det kvar? 2km svarade jag. Bra då spurtar vi NU! Tusan, jag hade ju spurtat hela tiden, min kropp orkade inte snabbare och hårdare J. Vi lyckades hålla Magnus Siverbrant bakom oss och gick i mål på 52 minuter något, sträckan ca 12,5 km. Martin Nordstrand hade fått roderproblem i början av tävlingen, fick bada och fixa och kunde inte ge Magnus en match den här gången. Einar Kjerschow kom in som trea och Särösonen Joel Ericsson fyra. Emma Broberg från Danmark vann damklassen ganska stort men så är hon rackarns snabb också.

Danmarks Emma Broberg drottning på fjorden.

Den snabbaste SUP paddlaren Andreas Svensson gick i mål något före oss i dubbeln och sen var det en skön mix av SUP och ski paddlare som gick i mål. Näst snabbaste SUP paddlare var Allan Rörby och trea Christian Dietz, killen som även paddlar surfski och äger Bootshause, kul! På med torra kläder, diskutera racet, äta mammas värmande soppa (Evys recept), äppelkaka och kaffe – det var fint det! Det var kul att mingla lite med SUP killarna – riktigt trevliga och roliga! Och jag var enormt glad att SUP sektionen (Pontus) ordnat en följebåt eftersom jag inte kunnat ordna någon i år. Följebåt skall man alltid ha vid tävling, det fick jag verkligen erfara idag efter att jag hört om en mindre räddningsinsats av hyfsat erfaren paddlare under dagen. Punkt slut!

Same procedure as usual – mammas soppa jajemen! Foto: Johan Eltes

Kungar, drottnig, prinsar, prinsessor och en knekt. Agneta Bergman (3a), Emma Broberg (1a), Magnus Siverbrant (1a), MArtin Nordstarnd (2a), Evy Lantz (2a), Einar Kjerschow (3a), Andreas Svensson (1a SUP), Allan Rörby (2a SUP). Foto: Sven Wesley

King&Queen of the Fjord har nu arrangerats tre gånger och alla gånger har vi haft vågor. Helt klart var att årets upplaga fick bästa surfförhållanden hittills, jättekul! Tänk, sydliga vindar tre år i rad! Den större och mer seriösa tävlingen Vågryttaren som vi västkustbor arrangerar varje säsong har än så länge inte fått någon vind att tala om, trist! Fjärde gången gillt 2016?

Tävlingssäsongen 2015 är nu avslutad och enligt Magnus S är det dags att sätta igång med försäsongsträningen inför 2016. Sådant har jag aldrig hållit på med men jag får nog börja med det. 2016 tror jag kommer bli det mest spännande surfskiåret hittills. Jag tror förbundet kommer satsa lite mer på surfski och de som sitter i surfskikommittén har fått fin energi och jobbar på för fullt för att visa upp sporten, ge oss satsande mer fördelar och fina förutsättningar till EM. Jag vet flera herrar och damer som verkar satsa inför nästa säsong, det ska bli jäkligt spännande att se vem som drar längsta strået. Hanna och Emma kommer förmodligen jaga andan ur mig, åtminstone på de lite plattare racen. Jag lär med säkerhet inte stå överst på pallen lika ofta 2016. Men blir det stora förhållanden tror jag att jag fortfarande kan känna mig lugn. Men vem vet? 🙂 Kul ska det bli i alla fall och det är enormt peppande att ha två som jagar. Och jag tror Sverige kommer lysa fint och starkt med sina blågula färger på EM på Sardinien i september – så det så.

För resultat, fler bilder och info se hemsidan för King & Queen of the Fjord