15-17 april 2016
Äntligen dags för Einars och min vårsamling! Vi körde samlingen första gången förra året och det blev riktigt lyckat så varför inte köra i år igen? Och i år blev det ännu en lyckad samling där jag fick bekanta mig med flera nya ansikten från både Norge och Sverige och jag åkte hem på söndag kväll flera erfarenheter rikare. Dock är jag tveksam till om jag kommer anamma Einars dunderrecept: sill på gröten. Jag måste erkänna att jag inte ens provade.
Vi samlades fredag kväll på Einars sommarställe tillika ’kursgård’ som ligger på Raftön nära Tanumshede. Bengt S från Stockholm vann priset för mest långväga deltagare och kom in som siste man runt 20-tiden, hela vägen från Stockholm. vad gör man inte för lite saltvatten? Grillen var dock fortfarande varm och stämningen hade stigit i temperatur. Temperaturen var som den brukar i april och det var skönt att gå inomhus när det mörknade. Jag hade förberett ett kortare föredrag där jag med bilder delade med mig av mina erfarenheter från de mästerskap jag har hunnit deltaga i. Vad är viktigt att packa? Vaselin! Hur ska man förbereda sig? Öva strandstart! Vad behöver man göra när man väl är på plats? Öva strandstart :-D. Jag hoppas att deltagarna fick med sig några värdefulla tips och att jag lyckats att inspirera några till att våga delta i ett surfskimästerskap framöver. För kom ihåg, ett mästerskap är inte bara för eliten! Vi pratade också om säkerhet på havet innan folk fick gå och lägga sig. Förra året fick jag lära mig att det är bra att ha med sig en liten kniv i västen. Synd att jag inte skaffat en sådan. Vi diskuterade också vikten av knapptelefoner men också att en smartphone kan vara bra att ha om någon letar efter dig. Ska man alltså paddla runt med två telefoner på sig?
Lördag
Delade en mysig friggebod ihop med Göran L från Onsala. Han var en tyst sovare (jag är dökänslig för snarkningar) så jag kände mig hyfsat pigg när klockan ringde runt 7. Dags att koka gröt till gänget! När jag kom in i köket hade någon redan kokat kaffe. Tänk att norrmännen är lika glada i kaffe som svenskarna! Fick fram en rejäl frukost med både det ena och det andra fast när Einar började lägga upp sill på gröten satte jag ner foten. Göran L trodde nog att sill på gröten är nyckel till framgång (jag menar – se bara på Einar, jäkla krutgubbe!), jag hoppas det finns andra vägar.
Första passet vi körde bestod av paddelteknik. Einar visade grunderna på land och rättade folk vartefter de provade i den improviserade paddelsimulatorn. Ok, nu hade deltagarna fått principerna. Nu gällde det att omsätta det i praktiken. Övade på vattnet, Einar flög runt i sin ski och rättade, tipsade och instruerade. Vi filmade också alla deltagare från sidan och framifrån. Sedan gick vi igenom reentry och alla fick mer eller mindre bevisa att de kunde ta sig upp i sin båt. Några gjorde det mer motvilligt än andra :-D. Vi provade även på kamraträddning och några deltagare delade med sig av värdefull kunskap om detta. Det viktigaste är dock att prova ute på havet i vågorna för att veta vilken variant man kan hantera bäst.
När vi kom på land tittade vi på alla filmerna och Einar tipsade alla deltagare vad de kunde jobba med för att få en bättre paddelteknik. Det är alltid nyttigt att lyssna på råd andra paddlare får tycker jag, att lära sig se vad som är rätt och vad som är fel. Vi var alla överens om att det finns några olika skolor när det gäller paddelteknik men det viktiga tycker jag är att förstå varför man gör på ett visst sätt.
Taccospajen jag lagat tidigare i veckan värmdes på och ett till synes utsvultet paddelgäng glufsade i sig det mesta. Alltid härligt med folk som äter. Jag noterade att Einar inte åt någon sill på taccospajen, *phu*. Vi pratade sedan om downwind, om olika övningar man kan göra och en bra diskussion kom igång där vi diskuterade olika information vi fått från DW-storheterna Mocke, Boyan, och Chalupsky. Personligen försökte jag förmedla vikten av att kunna dw basics innan man försöker sig på de mer avancerade momenten. Bland det viktigaste jag lärde mig förra året var faktiskt att börja paddla i tid och att sluta paddla i tid. Jag tror det är många som börjar paddla för en våg för sent, jag har själv gjort det i flera år. Och jag har själv ofta bränt alldeles för mycket krut på att försöka fånga den där jäkla vågen, tagit det som något personligt mellan mig och vågen. Ibland har jag fångat den, ibland har jag fått vågen i knät, kört fast, blivit förbannad. Numera tar jag aldrig mer än 5-6 tag i mitt försök att fånga en våg. Missar jag vågen blir jag inte förbannad utan fokuserar snabbt om till vågen bakom. Tack för det Boyan.
Det var mer eller mindre vindstilla på havet och det kändes lite löjligt att vi skulle ut och köra downwindträning i dessa förhållanden. Men skam den som ger sig, när vi efter några kilometers paddling kom ut mot öppna havet rullade det faktiskt dyningar. Förvisso var de snabba och långa och jag tror de flesta blev ganska trötta av att försöka fånga dem. På vägen hem utmanande jag gänget på en övning Dawid Mocke en gång visat mig. Alla lägger upp på en så rät linje som möjligt, hoppar ner i vattnet och håller händerna på sin suurfski. På kommando gäller det att ta sig upp så snabbt som möjligt och paddla så fort och långt som möjligt på en minut. Den som har kommit längst när minuten är över är den stora vinnaren. Dagens vinnare var smidiga Bjarne från Lillehammer, killen som även kunde stå upp i sin Epic V10L och som bara körde längdskidor i fart 1. Cool snubbe!
Vi grillade, åt middag och väntade tålmodigt på att temperaturen i badestampet (badtunnan) skulle stiga. När det var beckmörkt ute var det dags att krypa ner. Det var så mörkt att man nästan hade kunnat skippa badkläderna. Jag beställde en ljuslykta till nästa års vårsamling. Det var riktigt mysigt att sitta i tunnan, speciellt då det började regna en hel del. Kallt på huvudet, varmt på kroppen. Göran L fick åter igen dra historien om det stora räddningspådraget på Fjorden i Påskas. Jag kan inte höra nog om det 🙂
Söndag
And there was wind! Och sol! Under frukosten hade vi hunnit diskutera träning och intervaller och det blev en mycket intressant diskussion där speciellt Bjarne kom med för mig intressant fakta.Efter rejäl frukost nummer två var det dags för ett intervallpass komponerat av mig. Jag ville ge deltagarna smakprov på några olika intervalltyper, och det blev en sexminutare med ’edge’ (som Siven uttrycker det), treminutare i alla vind/vågriktningar, tabataintervaller och till sist min älskade reentryintervall. I avsaknad av snabba Mats Grov från Norge kunde jag i år nå kobben först och jag skulle tro att den här specifika grenen är den enda gren jag kan slå Einar i. Jäkla krutgubbe som sagt, det spelar liksom ingen roll om vi står på skidor eller sitter i en kanot, han är alltid före mig. Förutom just nu 🙂
Äta igen – herre gud, det känns som om det enda vi gjorde på lägret var att äta och paddla. Och under tiden vi åt lunch hann vinden öka och solen komma fram än mer. Nu var det dags att paddla i vågor på riktigt. Inget tjafs med dyningar. Det blåste säkert runt 9m/s och det var lite motigt att paddla upwind. Och det kändes ju såklart i kroppen att man redan kört tre pass den här helgen. I medvinden körde vi en övning som går ut på att komma så lång som möjligt på 50 paddeltag (dubbla). Tricket är att fånga en surf och försöka bli med den utan att slösa för mycket kraft. Jag har testat den här övningen tidigare och jag tycker man behöver göra den ett par gånger innan man får sig några aha-upplevelser.
På tredje vändan i medvinden hör jag hur någon tjoar och jag vänder mig åt sidan. Då ser jag en herrelös Swordfish guppa runt, eller ska jag säga, driva snabbt med vinden. Men vart är ägaren? Göran! Göran är säkert 50 meter upp i vindriktningen – simmandes. Flera i gruppen har sett vad som har hänt och det handlas snabbt och snyggt. Anders S sitter tryggt i sin Think och plockar upp Göran L på aktern av sin ski. Det är inte många grader i vattnet och även om man har torrdräkt är det bra att komma ur vattnet så fort som möjligt. Under tiden paddlar Oddbjörn bort till den herrelösa Swordfishen och kan paddla upp den hjälpligt till Anders och Göran genom att lägga ett av sina ben i cockpit. Han får sedan paddla brett men det går ändå hyfsat trots 9m/s motvind. Göran tar sig sedan tillbaka i sin Swordfish genom kamraträddningen, den vi praktiserade dagen innan.
När vi kom iland senare tittade vi på Görans leash och såg att karbinhaken som satt där var av den sorten som i en viss vinkel väldigt lätt öppnar sig. Händelsen på havet fick mig att tänka till lite. Vad hade jag och Göran gjort om det bara hade varit vi två? Jag är osäker på om jag kunnat bogsera hans ski tillbaka mot vinden i den ranka ski jag själv sitter i. Jag bestämde mig för att skaffa en liten och smidig bogserlina som jag alltid skall ha i min flytväst. Och jag insåg än en gång hur viktigt det är att inte hålla för stora avstånd till varandra på havet, speciellt inte då det är så kallt i vattnet. Vad gäller leashen så skrev jag ett separat inlägg om det, läs här.
Så var helgen slut och jag kände personligen att jag fått mig en fin kickstart för surfskisäsongen 2016. En del repetition, ytterligare putsning av paddelteknik, nya övningar, bra kunskap och flera erfarenheter rikare. Och jag tycker det är väldigt trevligt med mixen av folk på samlingen. Det blir ett annorlunda erfarenhetsutbyte när norrmännen är med, det måste jag verkligen säga. Och då tänker jag inte bara på sill på gröten och gammelost. Nu hoppas jag på att få återse några av killarna på tävlingarna i Sverige i sommar. Och jag åker upp till Norgemästerskapen i augusti.
Fler bilder från helgen
Comments are closed