24-26 april 2015

Hi Emma – Vil du være villig til å hjelpe meg ut litt i løpet av min surfski-vårläger på Raftö?

Det var Einar Kjershow som ringde och frågade. Senast vi snackade var när vi fräste runt 4 mil i spåren i Oslo/Marka i februari (Einar skejtade till synes oberörd med en stav och jag försökte klara livhanken i de branta utförslöporna fulla med glada norrmän på tur). Utan att tänka efter så mycket svarade jag ja. Varför inte liksom? Surski, surfskifolk, Bohuslän, lägerliv och badtunna. Det måste bli ett ja på det! Men vad ska jag göra då undrade jag? Dele noen av dine erfaringer tyckte Einar.

Einars plejs

Helgen kom och Pedro körde med sin röda fina bil. Jakub var också med från Göteborg och jag hade ingen aning om att ytterligare fyra göteborgare var på väg. Hade inte alls koll på deltagarlistan faktiskt och det blev en riktigt kul överraskning när vi kom fram och jag ser Emma och Erik Sjöström där, två nya surfskifantaster jag träffade förra hösten. Einars plejs ligger vid Tanum ute på Raftö. Några gula små gulliga hus, kajaker högt och lågt, en badtunna och så ca 30 m till havet från åtminstone två håll. Löjligt bra!

Kram kram, skratt och kära återseenden och sen på med dunjackan och mat på grillen. Det var svinkallt och jag var svinhungrig. Under grillningen droppade fler folk in och jag bekantade mig med de andra två göteborgarna och mycket snart hittade vi en gemensam nämnare (Lasse), vilket oftast sker i surfskisammanhang. Fler norrmän dök upp och snart var gänget samlat förutom två eftersläntrare som skulle komma på lördag morgon.

Einar presenterade sen planen för helgen och kollade av förväntningarna. Vi flyttade oss så småningom inomhus och klämde ihop oss i det pyttelilla vardagsrummet. Äntligen blev det varmt, så varmt och skönt att jag i skrivande stund inte minns vad Einar pratade om.

Lördag morgon: Upp och hoppa, rejäla grötportioner laddades in. Och så kaffe så klart! Norrmännen verkar vara minst lika tokiga i kaffe som svenskarna. På med torrdräkter och alla andra paddelkläder och så var stunden kommer för Einars teknikgenomgång. Paddelteknik…det kan vara så komplext, ångestframkallande och vackert. Det finns lika många paddelstilar som öar i Kosterskärgården. Det som är intressant är att det också finns olika paddelskolor/paddeltekniklära. Oscar Chalupsky och Boyan lär ut en stil, Einar en annan, Sean Rice en tredje, kompisen på paddelklubben en fjärde. Mig gör det inget – jag älskar att plocka lite från varje och använda där jag tycker det passar bäst. Oscars låga armbågar är mitt balsam när jag har 15 sekundmeter i nyllet och branta vågor i fören. Einars racingstil är mitt vapen när jag skall fånga den där jäkla vågen och måste vara snabb, snabb, snabb.

Einar drog de generella rörelserna och poängterad rotationen. Han visade en enkel och pedagogisk övning och tillslut fattade alla grejen med rotationen. Eftersom de flesta i gänget var ’fortsättare’ var detta för de flesta bara en påminnelse – men ack så viktig.

Norsk uppvärmning. OBS detta är INTE övningen i paddelteknik! 😀

Snackade sedan om säkerhet, hur man bör tänka för att surfskituren skall bli säker för ensampaddlare och för de som paddlar i grupp. Där finns många erfarenheter och åsikter. Min egen är att alltid paddla två och två under ett downwindpass eftersom det är hopplöst och glädjedödande att försöka hålla ihop en hel grupp. Jag menar, organisationen får inte ta död på huvudsyftet med aktiviteten!? Däremot fikar gruppen tillsammans efteråt – mycket viktigt!

Det där med att paddla ensam…det är svårt att lämna ett kort svar på hur mans kall tänka. Det är så många parametrar som spelar in. Hur bra reentrar man sin ski? Hur mycket blåser det? Hur kallt är det i vattnet och luften? Hur nära in till land är det? Finns det elaka svanar? Osv… Jag tänker så här:  Innan du sätter i ställ dig frågan (eller ännu tidigare givetvis): Vad händer om jag tappar min ski mitt under turen med de förutsättningar som råder? Hur hanterar jag det? Se till att ha ett bra svar på detta och du är säker.

Det jag tog med mig från säkerhetsgenomgången är att jag borde köpa mig en nödsändare, en manick som med ett knapptryck ser till att sända ut din position samt tillkalla den lokala sjöräddningen. En livförsäkring! Och så kom kniven på tal! Hade ingen aning om att folk hade kniv med sig och tydligen finns det minst två bra skäl till att alltid ha kniv med.

1. Du befinner dig i vattnet och torrdräkten läcker vid benet. Snart blir benet så vattenfyllt och tungt att du inte kan komma upp i din ski. Har hänt flera stycken tydligen. En kniv löser detta problem.

2. Paddlaren fastnar med rodret i en fiskelina. Tydligen vanligt förekommande i Oslofjorden – där det fortfarande finns fisk att fiska. I Sverige finns ju ingen fisk kvar och det är sällan man möter havsfiskare som försöker fånga dig i sin rev.

Dags att sätta i och vi paddlade och testade teknik. Einar rättade och inspirerade. Åt sedan lunch och under tiden som maten smälte pratade Einar vågteknik – eller Bölgeteknikk. För min egen del som har paddlat en hel del i vågorna tyckte jag att det Einar förmedlade var suveränt. Det fick mig att förstå än mer hur vågorna rör sig och hur man skall tänka. Jag fyllde på med några egna best-of tips såsom att alltid fånga vågen i vågens riktning och att öva mycket på att traversera/snesnurfa.

Einar snackar bölgeteknikk

Pass nummer två på lördagen blev ett trevligt pass i vågorna eftersom vinden nu hade börjat tuta i. Det var säkert 9 m/s sydligt och vi tog oss ut till de sista öarna innan öppet hav. De flesta valde att surfa på vågorna som var precis inomskärs och några av oss gick rakt ut. Det var faktiskt ganska tuffa vågor, ungefär som de runt Kullen och Femöret. Branta, hoppiga och överallt på grund av de branta klipporna i närheten – spegelsjö när den är som värst/bäst. Fick då och då ta stöttetag under färden mot vågorna – och vågorna sköljde ideligen över mig. Gött! Full koncentration gäller, det funkar inte att sitta och fundera på deklarationen som snart ska in till Skatteverket. Mats Grov i sin V14 var imponerande snabb och stabil ut genom vågorna. Försökte hålla jämna tag med honom men det var svårt. På vägen tillbaka när vi surfade gick det kanske aningen bättre men då var Einar där och formligen flög förbi mig i sin tandpetare till ski. En av de andra paddlarna som nosat lite på de stora vågorna gick runt och efter tre försök att komma upp fick Einar gripa in och göra en kamraträddning. Riktigt bra erfarenhet för flera!

Erik får surf. Foto: Erik Sjöström

När vi kom tillbaka körde vi after ski medan Einar och några till kämpade med att få upp temperaturen i badtunnan. Hugga ved, elda, fylla i vatten eftersom vatten envisades med att rinna ut. Det tog tid och vi bestämde oss för att grilla först, och när vi grillat var det äntligen dags för att sjunka ner i badtunnan, eller som de säger i Norge – badestampet. Enligt Einar slog vi nytt rekord i hur många som fick plats i tunnan – 11 personer satt vi där till slut. Trevligt, socialt och mycket skönt!

Utan ved ingen eld. Utan eld inget bad. Fotot: Sune Wendelboe

Foto: Sune Wendelboe

Sämre kan man ha det! Foto: Sune Wendelboe

Tiden sprang iväg – som den alltid gör när man har kul, och det började skymma. Upp och hoppa, dags för kvällens teoripass om träning för elit och motionär. Klockan var nog 22 något när vi drog igång. Efter att ha enats om vad som menas med elit och motionär samt att vi kom fram till att ingen av oss var elit utan snarare eventuellt kanske i bästa fall ’elitmotionär’ så slog vi fast två olika träningsmängder: 1-3 pass / vecka samt 4-6 pass per vecka. Gemensamt kom vi fram till hur man som motionär kan träna surfski – med ambitionen att bli bättre –och ha kul. Ett pass per vecka med någon slags intervall och ett pass per vecka med distans/downwind. Sista passet tränar man det man vill/behöver/kan. Till exempel styrka, löpning eller teknik. Mitt tips på att ha kul under intervallträningen i surfski är att paddla till exempel 3-minuters intervaller i en bana på havet och på så vis att man under ett varav får vågorna från alla riktningar. Det är mycket nyttigt att i hög puls kämpa på och dessutom ha vågorna rätt i sidan!  Ett annat alternativ är att paddla korta intervaller mot vågorna – till exempel 20 -30 sekunder något (ca 15-20st) för att sedan vända ner när passet är slut och casha in skön surf. Och effekten av motvindspaddlingen blir alltid att man känner sig hur stark som helst och att man kan fånga varenda våg J. Underförstått är att strunta i dagens schemalagda träning om det blåser. Att paddla vågor är det roligaste och det ger såklart mest. Det är ju därför vi håller på!

När vi började diskutera hur en elitmotionär kan träna fick Einar upp ett program på datorskärmen, ett program för de som tränat inför maraton-VM i Rom. Det krävdes viss koncentration för att förstå programmet och ta till sig alla olika slags intervaller och intensiteter – speciellt när klockan närmade sig 23:30 denna härliga lördagskväll. Jag tyckte ändå att folk kändes vakna och intresserade – eloge till er! Enades om att programmet skulle mejlas ut och så var det faktiskt tid för sängen.

Söndag morgon – sol och massor med vind. Första passet bestod av att prova några olika intervaller. Först körde vi en pyramidintervall (som var något nerkortad), 5,4,3,2,1,2,3,4,5 fick bli 5,3,1,3,5. Efter detta testade vi på att köra starter/20-sekundare, en intervall jag älskar. Här är det viktigt med mycket vila mellan varje intervall. Personligen tror jag mycket på att vara stark och explosiv när man skall fånga vågor – och att ha koordinationen att utnyttja sin styrka och explosivitet. Det får man genom att öva den här typen av intervall anser jag.

Sista intervallen skulle vara min reentry-intervall – en intervall som Ola Ström inspirerat mig till under en varm och platt paddling från Nidingen för några år sedan. Den intervalltypen har gett mig enormt mycket. Förutom att man blir snabb på att reentra sin ski känner man sig säker på reentry vilket i sin tur medför att man vågar ge sig ut i stora vågor vilket i sin tur medför att man får surfa stora vågor vilket i sin tur medför att man har hur kul som helst vilket i sin tur….ja ni fattar! I alla fall, det verkade inte som om alla var så positivt inställda till att bada i det friska vårvädret men vi körde igång. Försten bort till stranden inklusive tre reentry på valfritt ställe löd programmet. Vi satte av och ganska snart ser jag Mats framför mig – snabb som tusan. När jag når målmärket vänder jag mig om och ser att startfältet är rejält utdraget. Det visar sig sen att en av paddlarna inte kom upp då skin hamnade fel i vinden, blev stressad av tävlingshetsen och valde att ropa på hjälp. Ännu en kamraträddning utfördes och fler fick fina erfarenheter med sig. Den här intervallen kan jag rekommendera när det är lite varmare ute. Och när man går runt skall man se till att göra det ordentligt – helst med nyllet före och båda händerna på paddeln. Det blir mer realistiskt så och efter bara några få reentries har man avdramatiserat det där med att bli blöt och få vatten i ansiktet.

Briefing innan intervallpasset. Foto: Sune Wendelboe

Foto: Erik Sjöström

Emma Sjöström och Einar Kjerschow. Foto: Erik Sjöström

Efter lunch var det så dags för sista passet, ett pass som med överväldigande majoritet bestämdes att bli ute i vågorna. Einar tog oss till ett sund där vågorna rullade in fint. Här körde vi upp och ner i gemensam trupp där alla vände när snabbaste man nådde ett sjömärke. På så vis fick alla surfa ungefär lika länge och vi hade bra koll på varandra. Riktigt trevligt pass med sol och fina vågor.

Efteråt kaffe (’kaffe och sockerkaka’ borde det ha stått här) i solen och en kik framåt i tiden. Vad händer härnäst? När ses vi igen? Kajakorienteringen i Fjällbacka 14 maj är nästa punkt på schemat, ett event jag varmt kan rekommendera för ALLA. Trevligt, vackert (verkligen!), socialt, roligt, spännande och frustrerande (när man paddlar fel). Och helt gratis! Se mer på kajakorienteringen.se

Avslutnigsfika i solen. Foto: Erik Sjöström

Efter detta följer prova-på dagen i Fiskebäck, ett kärt och återkommande event som bara blir större och större. Fiskebäck klockan 10.00 – med tag paddelkläder och något att lägga på grillen. Här har du chansen att prova flera olika surfskimärken och modeller. Dessutom kommer några säljare och har med sig paddlar, kläder mm. Kika mer i KALENDERN på min sida för att läsa om ytterligare event i år.

Jag var full av intryck och erfarenheter efter en suverän surfskihelg hos Einar. Jag tyckte Einar fick med det mesta i helgens program och förutom att han själv är full med kunskap som han förmedlar på ett bra sätt så ligger faktiskt styrkan även i gruppen som helhet. Varje individ har något att bidra med och genom att spendera en helg med 13 andra surfskipaddlare får man veta, höra och lära sig väldigt mycket. På natten till måndag borde jag ha sovit som en stock men vaknade av att hjärnan gick på högvarv och bilderna från helgen rasslade runt där uppe.

Om Einar väljer att köra detta läger igen någon gång, och bjuder in mig, så LOVAR jag att se till att det finns en sockerkaka på bordet efter sista paddelpasset.

Tack Sune Wendelboe och Erik Sjöström som bidrog med flera fina foton till det här blogginlägget!

/Emma vid tangentbordet