Den här resan har kommit att bli en fantastiskt resa, lite som en drömresa. Förutom alla vackra vyer jag får se, god mat jag får äta, alla skratt jag får så är den här resan för mig otroligt avslappnande och jag har gått in i en bubbla. På morgnarna är jag hungrig, får god och serverad frukost. Sedan sätter jag mig på cykeln utan att egentligen veta vart vi ska, bara ungefär hur långt vi ska cykla och om det kommer vara lätt, medel eller mycket jobbigt. Sen så sitter jag där i cykelsadeln, försöker hålla framförvarandes rygg (suget!) och matas hela tiden med nya och olika vyer. Senaste dagarna har dessa vyer varit otroliga och kanske att mitt liv har börjat bli aningen stressigt eftersom jag måste langa upp kameran då och då, ibland i högre hastigheter. Jag vill ju fånga allt för att dela med mig av, allt det fantastiska. Men det är ju omöjligt och jag önskar att fler fick vara med om den här fantastiska turen. Det är ju mer än synintryck man får. Lukten av rostat bröd vid niosnåret i den lilla byn, ljudet av kobjällror från dalen, känslan av svalkande vind mot min solvarma hud, smaken av en krämig buffelmozarella i min mun och den banala lyckan över att få stoppa mina kokande fötter i kallt porlande vatten från bergen samtidigt som jag får stilla min hunger med en färsk baguette inköpt på litet bageri i liten vykortsby någonstans i Alsace.

Livet på cykeln längs vägarna är enkelt. Man äter, cyklar, äter, sover. Och upplever…Jag är otroligt tacksam för den fina rutten Lisa och Annalena har planerat, de olika boendena de bokat i de olika städerna och byarna. Det är kanske inte från slott till koja men variationen är urkul! Tack tjejer för allt arbete ni lagt ner och för att ni sköter navigeringen så bra under turen. Och tack till Anders F som hjälper mig att korrekturläsa min blogg varje dag innan jag publicerar den 🙂

Vi startade tidigt idag för att slippa cykla för länge i hettan. Efter ännu en god frukost med de bästa croissanterna hittills rullade vi från Saverne kl. 8.00 och temperaturen var perfekt. Det blev fin körning nästan direkt när vi åter igen kom att köra genom vacker och böljande landsbygd. Och nu blev det Alsace på riktigt med vinrankor högt och lågt. Vi passerade många små byar och de var så otroligt vackra med alla gamla välskötta hus i olika färger och blommor överallt. Vi trampade på utan uppehåll just för att få så mycket körtid som möjligt innan hettan.

 

Efter 55 kilometer började det bli dags för lunchstopp och jag började längta efter att få sätta tänkderna i den där baguetten som satt fastsnörd på Annalenas packning. Och så plötsligt uppenbarade sig det perfekta stoppet för oss, en bäck med bänkar och tak. Lisa och Axelsson formligen kastade sig i vattnet för att svalka sig. Jag badade fötterna och njöt av buguette och frukt – mums!

 

30 kilometer kvar, ca 90minuters cykling. Nu var det stekigt varmt och alla kortare stopp avlades i skuggan. Så fort en fontän skymtades åkte tjejerna dit och svalkade sig. Vi körde på den kända Route de Vins som tog oss över stora fält med vinrankor, genom byar och förbi beteshagar. På bergen såg vi då och då slott och hade det inte varit för värmen hade vi gärna gjort en avstickare upp till något av dem.  Vid sista byn innan slutdestinationen var även min målsökare inställd på fontäner för nu kokade jag. Och där var fontänerna, en till oss var åtminstone!

Kämpade på sista fem kilometrarna och 13.15 rullade vi in i ûberpittoreska Ribeauvillé [ribåvilé] och letade upp vårt hotell. Hotellet, som visade sig bestå av mycket restaurang och mindre logidel kändes som ett hus hämtat ur Harry Pottersagan – kul! Smal trappa, stenväggar, skrymslen och vrår, heltäckningsmatta i taket på toaletten, träbjälkar, små fönster med tjocka och rutiga gardiner, yxiga möbler i trä osv. Harry Potter eller fransk landsbyggd, vad vet jag, kul ställe var det i alla fall.

Tog en svalkande dusch, tvättade, drack en massa vatten och gjorde oss redo för en lättlunch på byn. Klev ut i värmen igen och det var som att kliva in i en ugn. MEN jag klagar inte, om drygt en vecka sitter jag på Lofoten någonstans och fryser häcken av mig och surfar i tjock neoprendräkt.

Jag beställde in en halv liter Panaché (öl+läsk – typisk dricka för cyklister och kallas för Radler i Tyskland och Shandy i England) och någon potatisgratäng med den lokala (och karakteristiska) osten Munster. Gott, fransmännen kan sina pommes de terres! Krämig som tusan, lagom mycket vitlök, perfekt konsistens på potatisen. Mums! Under tiden vi åt höll jag på att smälta bort i värmen och efter en stunds rundvandring på huvudgatan fick det vara nog, vi fick fly in på rummet till svalkan.

Sträcka 12: Saverne till Ribeauville
Distans: 89km

Tid i sadeln: 4.25h

Bäst idag: Körningen genom alla vackra, pittoreska, välskötta och blommiga byar.

Sämst idag: Att det inte ligger en fjällsjö vid Route de Vins. Den hade vi gärna badat i om den funnits.

Roligast idag: När jag lyckades ringa till ett hotell och ändra vår bokning till ett tidigare datum – på franska.

Fler bilder från dagen: