I helgen var vi ett gott gäng som var ute på havet och paddlade i vågorna. Min paddelkompis Göran gick runt vid ett tillfälle och hans ski snurrade ett par varv. Göran låg i vattnet och grejade med skin för att få den på rätt köl och plötsligt fanns den inte där längre. Den seglade iväg riktigt snabbt från Göran och när jag fick syn på den var den säkert 50 meter bort. Vi var ett bra gäng på havet och Göran kunde snabbt bli räddad upp på aktern på en surfski och återförenas med sin surfski som en annan vänlig själ fick tag på. Men hur kunde båten slita sig? Efteråt kollade vi på leashen och en kille i gänget hade tydligen erfarenhet (eller bara hört om det) från just den typen av karbinhake som satt på leashen. Han visade hur enkelt karbinhaken knäpptes upp genom att vrida på den åt sidan.

Den farliga karbinhaken!

Jag är osäker på vilket märke Göran hade på sin leash men jag kan säga på rak arm att flera leash tillverkare har använt sig av just den karbinhaken och att några av tillverkarna  har gått i från den till en säkrare variant. När jag kom hem från havet grävde jag i min surfskilåda och hittade exakt en sådan – den här av märket Ocean Paddler, vilken jag köpte på Tahiti i höstas.

Så min uppmaning till er: har ni en leash med den här karbinhaken så släng skiten eller byt ut själva karbinhaken mot en fast konstruktion och använd kardborrebandet runt knät för att koppla in er i leashen – om ni vill vara säkra på havet. Att tappa sin ski är ytterst oönskat och händelsen i helgen fick mig att fundera lite på säkerhet, något som kan diksuteras i oändlighet känns det som. Att ha koll på varandra på havet är mycket viktigt och när det är kallt i vattnet bör man inte ha allt för många tiotals meter mellan sig och kompisen. Jag kan erkänna att jag emellanåt haft två leashar när jag paddlat i busiga förhållanden på havet.

Be safe!