Söndag 21 september

Annalena Axelsson och Lisa Håkansson arrangerade KM i multisport för Mölndal Outdoor IFs räkning. Ett arrangemang helt i min smak! Litet, avspänt, enkelt och med korvgrillning och fika efteråt. Nästan som en downwind-tur med polarna ju!

Paddling är min grej, så är det bara. Nästan alla parametrarna stämmer. Multisport? Jag älskar det och jag ogillar det. Och jag kan inte vara utan det.  Det finns en enorm tjusning i sporten nämligen alla olika parametrar som krävs där varje tävling är den andra olik. Och naturupplevelsen är suverän, en hel/halvdag på sjön och i skogen, på landet, i stan eller vad banläggaren nu hittar på för kul. Och så var det den där parametern med uppförsbackar och nöta långa sträckor, blä!

Kl. 10 på söndagsmorgonen startade vi på sjön Aspen för att paddla från Jonsereds herrgård till Lerum t.o.r och så stämpla några kontroller på vägen. Det var i princip spegelblankt och det fanns inga vågor som hjälpte mig framåt, eller motiverade mig att paddla snabbare. Duktiga Aaron Prince paddlade jämsides med mig och jag försökte ligga på hans våg men karln väger för lite och vågen var knappt syn- eller kännbar.

Aaron Prince – en hyfsat rutinerad multisportare som hängde av mig efter första kontrollen. Foto: Kristin Levemyr

Vi låg i närmare 12km/h men efter första kontrollen fick jag släppa Aaron. Resten av paddlingen blev inte mer spännande, ett evigt nötande kändes det som. Efter 1.06 växlade jag till orientering och gav mig iväg uppför de jobbiga backarna från sjön. Gick det mesta uppför, benen och hjärtat sa nej till snabbare tempo. Tråkigt att inte vara bättre tränad än så men det är ju helt självförvållat. Mellan mars och augusti har jag inte gjort ett enda löppass, inte joggat något alls.

Såjäklagöttva att få avsluta paddelsträckan! Sparken går riktigt bra på plattvatten! Foto: Kristin Levemyr

Orienteringen kom att bli roligare än väntat, jag kunde köra en hel del av sträckorna på kompassen och nyttja de OL kunskaper jag bättrat på/fräschat upp under mina och Anders Naturpassetträningar i Ängårdsbergen de sista veckorna. Skitkul! Sprang förbi en kontroll med ca 70m och valde fel stig en gång men vid båda tillfällena kom jag till rätta med misstagen snabbt. Jag känner mig nöjd med min OL insats men tyvärr inte perfekt. Mtborienteringen blev en segare historia. Eftersom jag slaktat min gamla multisportcykel hade jag nu fått låna pappas. Hade helt enkelt inte orkat provcykla den ordentligt och märkte snart att spd-pedalerna var lite jobbiga att komma ur. Det blev lite surt på Bohusleden där det var blött, hala spänger och trött Emma. Många stopp och varje stopp blev ett litet kämpande med pedalerna. Ja jag vet, jag får skylla mig själv! I slutet av Bohusleden väntade Kris, mor och far med kamera och hejrop.

Kul med hjul i skogen? Bitvis i all fall. Men kul med supportar i skogen är det!

Gjorde en liten tabbe mellan näst sista kontrollen och sista då jag missade närmsta vägen eftersom jag inte orkade vika ut kartan. Strulade istället med cykeln på en kass stig genom skogen som försvann ut i ingenting.

3.15 och jag rullade i mål. Det var gött, där väntade sällskapet, korven, kaffet och torra kläder. Skön dag, tokbra OL-banor där det fanns en del vägval och lagom långa sträckor. Tack tjejer! Om några veckor väntar nästa multisporttävling nämligen RAID Uppsala. Då skall jag ha med mig draghästen Axelsson som kommer få släpa på mig i lina. Då skall vi damma av vår fina kolfiberkanot (canadensaren) och ge järnet. Jag börjar känna mig redo nu, redo för att bli dragen i lina. Annalena har en GRYM form nu efter en fin multisportsäsong med långa tävlingar, aktiva semestrar och bergsmaraton. Jag är väl i min sämsta multisportform hittills, ska bli spännande att se vad vi kan göra tillsammans. Annalena kanske säger upp vänskapen efter Uppsala? 🙂

Två duktiga orienterare lägger givetvis toppenbra banor. TACK tjejer! Foto: Kristin Levemyr

Fler bilder från tävlingen finns här. Foto: Kristin Levemyr