14/8 2014 Portugal – dag 4

Frukosten blir bara bättre och bättre, idag var den utökad med fyra rullar skinka och fri tillgång till brödbullar, yihoo!

Tänker någon på LIseberg? Tänk om servitrisen kommer uthoppandes i kanindräkt?!

Spänningen stiger, en dag kvar till racet. Idag hade jag tänkt att bara softa lite, hänga, dricka en espresso och gulla lite med surfskin men det blev ännu en heldag vid arenan och på havet. Jag började med att försöka få till sittbrunnen med diverse padding, allt för att mina höfter skall ha kontakt med kanterna. Fick hjälp av uthyraren, den vänlige engelsmannen som är återförsäljare för NK i England och Europa. Fick efter lite tjatande tag på skumgummibitar och så började vi tejpa. Tog sedan ner skin till vattnet och körde en vända. Satan vad mina sittknölar ömmade! Höftpaddingen var bra men rumpan…AJ! Tappade min kära sittdyna igår när jag brottades med vågorna och körde hela banan utan den. Detta blev jag direkt påmind om nu och insåg att utan sittdynan/rumpkudden så skulle jag få paddla under stort lidande. Det var bara att ge sig ut på jakt igen efter något tänkbart material. Några minuter senare stod jag och engelsmannen och sågade isär en tjock och styv dyna som efter en bra stund blev hyfsat lik min gamla bortspolade rumpkudde. Mera tejp på och så ut och prova igen. Satan igen men denna gång för hur bra det kändes. Satt nu som i ett skruvstäd och kunde pressa på fint, dessutom ca 2-3cm högre än tidigare.

Sittbrunnen omformas till perfektion, mitt personliga skruvstäd.

Göran, Evy, Pedro och Christina paddlade ner till stranden söder ut för att öva strandstarter, uppskrämda efter gårdagen givetvis. Jag ville verkligen inte stångas med vågorna igen utan valde att signa upp mig på en kortare downwind vid 16-tiden.

Pedro, Christina, Göran, Lillian och Hanna – vad ska ni göra?

Efter lunch med både pommes och ris, vilket verkar vara vanligt i Portugal, var det dags att dra på neoprenet, spänna flytvästen och kliva på bussen. Blev avsläppta i Pavova de Varzim ca 6 km norrut. Vi var nog ca 40 stycken som skulle iväg och i den lilla hamnen blev det snart fullt med surfskipaddlare. Det var skönt att sätta i vid den stora rampen och paddla ut i skydd av piren. Så fort vi rundade piren kom de rullande vågorna och mötte oss. För min del var det bara härligt men för några precis influgna paddlare var det nog en tuff start. Paddlade mot vågorna i ca 1km och vinden var uppskattningsvis 10m/s rak nordligt. Våghöjden var mellan 1,5m till 2m och det kändes som om jag var på havet hemma en dag då det blåser ca 15m/s. Men nu….sol, grönblått hav och en vind som inte var allt för kall och hård. Dessutom – barfota, kortärmat, kortbenat. Mumma!

Efter en kilometer med underbart stampande mot vågorna, där jag hunnit bygga upp en enorm förväntan, var det dags att vända ner och börja cacha in. Och jag cachade in….Det var inte på något vis det största jag varit med om men det var stort och det var bra. Bra tryck i vindvågorna som gick åt samma håll som dyningarna och vågorna blev hyfsat lättfångade. Dessutom var vågorna snälla och lät skin vara utan krafter i sidan osv.  Ibland surfade jag på vindvågorna ovanpå dyningarna och ibland surfade jag på dyningarna. Det var grymt sköna utförsbackar där hela skin kunde sträcka ut, och det gick att hänga ganska länge på vågen innan jag rutschade av den eller paddlade ifrån den. Sweet potato! Då och då hörde jag hur folk runt omkring mig tjoade och skrek av lycka. Efter turen var vi många som gick i ett lyckorus och med ett smajl över hela ansiktet. Sven ’Svenne’ Jansson var hög som ett hus!

Motvindspaddling – uppförspaddling!

Hanna var med på eftermiddagens downwind

Hanna och Ola

Lång, skön surf

Gjorde ’some additional carving’ i min rumpdyna och engelsmannen fick tejpa lite mer innan jag var nöjd. Sedan lastade vi på skin på en av de många trailers inför morgondagen. Kittad och klar!

Min Nordic Kayak Storm redo för morgondagen. 214 är mitt nummer.

När jag kommer tillbaka till dockhemmet/pensionatet sitter Bojan Slatarev i cafét och dricker kaffe. Han ropar på mig och jag frågar honom om hans dag. Bojan åkte upp till starten vid Apulia beach idag igen för att åter köra hela tävlingsbanan. Han meddelade att vågorna idag var mycket mindre och att han inte ens hade behövt tajma dem utan bara paddlat på ut. Phu så skönt kände jag direkt. Vill inte stångas mot vågorna och riskera både det ena och det andra vid EM-starten. Det är nog så nervöst som det är. Bojan avslutade med att han hittat min rumpdyna på stranden. Han undrade vad det var för konstigt papper/tyg på den. Det är bakplåtspapper svarade jag.

Ännu ett restaurangbesök med grillad fisk – lax denna gång. Och jättegott igen! Under middagen gav Martin Nordstrand  Evy och mig en rejäl lektion i ämnet ’humra’. Underbart att få skratta så mycket, tack Martin! Att män är från en annan planet fick vi bekräftat ännu en gång.

Race day tomorrow, imorgon är det den där dagen jag har haft i sikte under hela året, det som gjort  att jag åkt upp till Delsjön flera gånger i veckan och även kopplat på innebandybollarna på min surfski då och då. Våren har varit lite mer än bara lek och imorgon hoppas jag på någon slags utdelning. Men på havet vet man aldrig vad som händer. Mitt främsta mål är ändå att göra ett bra race, att gå i mål och känna att jag inte kunde ha gjort så mycket bättre. Om det blir någon placering på det återstår att se. Jag har dålig koll på de andra tjejerna, tycker det är tråkigt att läsa statistik och spekulera. Det blir vad det blir och jag hoppas verkligen att det blir 18km med samma fina downwind som jag hade i eftermiddags. Då kommer jag ha en fantastisk stund på havet som blir svår att toppa paddelmässigt.

Nervös? Ja absolut! Men jag inne sitter en fantastisk förmåga att strutsa – att stoppa huvudet i sanden. Det tänker jag göra nu och dra upp huvudet först när jag kommer ner på stranden i morgon. Strandstart med paddle locks – same procedure as last year. Något skall man väl ha för sin rutin?!

Här är en länk till ett klipp Nelo gjort från dagens dw. Tyvärr ringa bilder från vattnet – men dem har jag i min kamera. Får se om jag orkar klippa ihop något senare.

https://www.facebook.com/photo.php?v=275832869268399&fref=nf

Paul Rosenqvist och jag kollar Windgurus vind- och vågprognos för sjuttioelfte gången.

Skönt att andra softar när inte jag gör det. Marre jobbar på brännan…